Organisera redigeringsarbetet

15.12.2023

Fullklottrade sidor som ständigt ändras i hopp om att texten ska bli bättre. Tydligare. Vassare.

Från råmanus till slutgiltigt korrektur

Vägen från råmanus till slutgiltigt korrektur kan kännas lång, ibland till och med omöjlig. Med rätt strategier och tydlig struktur blir det avsevärt mycket lättare för dig att organisera ditt redigeringsarbete. Tips för hur du gör får du nedan.

Organisera redigeringsarbetet steg för steg

Redigeringsarbetet är ofta förknippat med fullklottrade sidor, vilka i sin tur är föremål för justeringar och ändringar gjorda i syfte att förbättra och förtydliga den ursprungliga berättelsen.

Vi kan garantera att såväl slutprodukten som du själv kommer att må bättre av organisera redigeringsarbetet. Ta del av vår steg-för-steg-guide med tips som du självklart kan skräddarsy så att de passar dig och din situation.

1. Ta en paus ifrån manuset

Ta en viktig paus ifrån ditt manus och gör det gärna med jämna mellanrum. Det kan ge nya värdefulla infallsvinklar och perspektiv, men även förnyad energi och glädje. Det är bra om såväl författaren som lektören och korrekturläsaren kan göra dessa pauser.

2. Identifiera mottagaren

Efter en paus kan du börja med att kontrollera så att ditt manus vänder sig till rätt och önskad målgrupp. Försök läsa texten med nya ögon, samt utan uppehåll och utan att fundera på eventuella ändringar.

3. Trovärdighet och fakta

Oavsett i vilket tempus berättelsen är skriven krävs det noggrann research. I redigeringsrunda 2 bör därför kontrollera trovärdighet och tidslinje.

Nutidsmanus: kolla upp gatunamn, platser, mode, trender, språkliga uttryck mm.

Historiskt manus: kolla upp uppfinningar, talesätt, färdmedel, yrken, hierarkier mm.

4. Intrigen

Hur är det med intrigerna karaktärerna emellan? Är de värda att kämpa för och är det rimligt att karaktärerna ger upp i vissa lägen? Finns det andra, mer logiska lösningar?

Fokusera på en intrig som läsaren ska kunna identifiera sig med, åtminstone genom någon av karaktärerna, och kom ihåg - intrigen måste vara hållbar.

5. Karaktärerna

Huvudkaraktärerna bör bestå av en protagonist och en antagonist som båda är lika viktiga för att hålla storyn vid liv.

Protagonisten: en karaktär som läsaren känner igen sig i och känner för: hen har fel och brister, kärleksproblem, dålig självkänsla, lågt självförtroende, utför hjälte/anti-hjälte-insatser, har uttalade rädslor, hamnar i någon form av knipa etc.

Antagonisten: en karaktär med eget syfte, mål och agenda som gärna får komma i vägen för protagonisten (för att skapa konflikt). Se till så att konflikten får läsaren att reagera, känna och tycka - och gärna välja sida.

6. Perspektiv och vinkling

Se till att hålla rätt perspektiv genom hela storyn - om det är tanken. Är tanken att huvudpersonen (eller en annan viktig karaktär) ska byta perspektiv kan det exempelvis ske i samband med ett nytt kapitel eller då en ny tidsepok inleds. Det kan också ske genom en tydlig gräns mellan två stycken i form av en markering av något slag.

7. Dialogen

Det är viktigt att dialogen inte rinner ut i sanden som den tenderar att göra i verkligenheten. Karaktärerna ska helst komma fram till något som håller intresset uppe och som för historien framåt.

Kontrollera att dialogen känns naturlig och har ett bra flyt. En kombination av direkta frågor och svar, olika känsloyttringar, inre monologer och hetsiga diskussioner gör att dialogen känns varierande, intressant och realistisk.

8. Brödtexten

All text som inte tillhör dialogen kallas för brödtext. Försök att identifiera författarens författarröst och stil för att försäkra dig om att texten är unik. Titta också på språket som helhet: Är det homogent, spretigt, realistiskt, tidsenligt, sammanhängande?

I brödtexten ingår även gestaltningar av olika slag; något författaren vill visa snarare än berätta och som kan ske genom att använda metaforer, målande beskrivningar, drömtydning eller liknande.

9. Språket

Språket ska vara relevant för genren och målgruppen; slang bör inte blandas med akademiska termer och uttryck och vise versa. Samtidigt som språket kontrolleras kan du även ta en titt på tempus igen. Försök att se brödtexten som manusets ton och helheten som författarens röst.

9.1 Grammatiken

Huruvida man bör använda sig av "svengelska" eller inte är en smaksak. Jag kan tycka att det är okej om det är nödvändigt för kontexten, inte annars.

Grammatiska fel som felstavning, syftningsfel, felaktigt bruk av skiljetecken, plötsliga byten av tempus, felaktig meningsbyggnad med mera, får inte förekomma.

9.2 Småord

Även här handlar det om tycke och smak, själv anser jag att onödiga småord bör raderas så långt som det bara är möjligt. Se även över längden på meningar och stycken. Korta meningar är lättare att läsa och luftiga texter mer tillgängliga.

Meningar med flera bisatsinledare, (och, som, såsom, genom) är generellt för långa, samtidigt som ett manus mår bäst av variation; en blandning av långa och korta meningar är alltså bäst.

10. Läsvänlighet

Radavstånd, typsnitt, teckenstorlek, styckesindelning, mellanslag, indrag, marginaler, layout, omslag, innehållsförteckning, rubriker, kapitel... Är alla dessa delar överskådliga, tydliga och lättillgängliga?

Lästips!

Svenska skrivregler - Första hjälpen i svenska